Sociala medier och filter
Filter finns på alla appar som våra barn använder idag. De används flitigt och enkelt och suddar bort vad användaren önskar ta bort eller redigera. Nedan visas exempel på olika filter som Instagram och Snapchat använder och har använt.
En bild på en kvinna tagen utan filter
En bild på samma kvinna med filtret "fix me"
Samma kvinna igen. Denna gången med filtret "Holy Bucks" vilket ändrar ansiktet som plastikkirugi hade gjort.
Snapchat och filter
Tjejigt och killigt online
Är det någon skillnad på hur unga killar och tjejer beter sig på nätet? Och spelar det i så fall någon roll? Lindqvist och Thorslund (u.å.) framhåller i sin rapport att svaret är både ja och nej. Tjejers och killars internetvanor är väldigt lika upp till 10-11 årsåldern. De använder internet nästan lika mycket och till ungefär samma saker. Men allt eftersom de blir äldre ökar skillnaderna mellan könen, killar ägnar mer tid åt spel samtidigt som tjejerna i allt större utsträckning spenderar sin tid på sociala nätverk. Det ska dock sägas att skillnaderna mellan hur stor andel killar respektive tjejer som spelar spel har minskat de senaste åren.
Men vad spelar allt det här för roll? Vilken inverkan har könsskillnaderna på barn och ungas integritet på nätet? Hösten 2012 fick Statens Medieråd i uppgift att studera barn och ungas internetanvändning ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten presenterades i rapporten "Duckface/Stoneface" vintern 2014. De visade att de könsnormer som råder i samhället i stort inte bara reproduceras online utan också cementeras och förstärks.
Rapporten baseras på ett stort antal intervjuer med elever i årskurs 4 och 7 och är full av exempel på att barn som är 10 år gamla redan har bestämda uppfattningar om vad som är "tjejigt" och vad som är "killigt".
Att anstränga sig för att se söt ut och manipulera bilden så att den blir så estetiskt tilldragande som möjligt anses "tjejigt". Motsatsen, att se oberörd ut och få bilden att göra detsamma, anses killigt. För att passa in i normen ska tjejerna göra sig fina för andras blickar, medan killar ska framstå som självständiga, aktiva och obrydda. Tjejer publicerar också, enligt rapporten, långt fler bilder på sig själva online
"Detta innebär att barnen genom sina egna handlingar och föreställningar om genus skapar sin identitet och grupptillhörighet genom att återkommande understryka skillnaden mellan killar och tjejer. Barnen genomgår alltså i denna ålder, genom sina kamratrelationer och sina mediehandlingar online, en form av genusträning som inte automatiskt öppnar för kritisk medvetenhet och förändring utan snarare verkar förutsätta anpassning till den traditionella överordningen av det manliga."
Snapchat - gender swap
En kvinna som använder filtret
En man som använder filtret
En man som använder filtret
Mobbning och kränkningar på internet
Skolverket (2013, s. 135) framhåller att 87 procent av dem som är utsatta för mobbning på nätet är även utsatta i skolan. Skäl som har att göra med diskrimineringsgrunderna är vanligare vid mobbning på nätet än i skolan. Av de utsatta är det påtagligt många som utsätts på grund av etnisk bakgrund eller religion, särskilt i skolor med få elever med utländsk bakgrund.
Mobbning på nätet har ett antal kännetecken som skiljer den från mer traditionella former av mobbning. Förutom användningen av informationsteknik kännetecknas mobbningen på nätet av:
- Svårigheten för den som utsätts att undkomma.
- Den potentiella publikens storlek.
- Möjlighet att vara osynliga eller anonyma för de som mobbar.
Svårigheten för den som utsätts att undkomma handlar om att mobbning på nätet inte kräver interaktion ansikte-mot-ansikte.
Till skillnad från mer traditionella former av mobbning behöver inte mobbning på nätet upphöra när en
elev lämnar skolan fysiskt, eftersom handlingarna sker på en annan arena än i
skolan. Enligt vissa bedömare är situationen till och med sådan att merparten av
mobbningen på nätet äger rum utanför skolans område (Skolverket 2013, s.134).
Flickor anger vanligen att de utsätts för "att jag är tjej" och i likhet med pojkarna att "jag är för smal/tjock i enligt andra", samt "andra är avundsjuka på mig" och "vet inte".
Så långt är svarsmönstret för elever som mobbats på nätet identiskt med vad elever som utsatts för mobbning i skolan svarade.
För pojkar som blir mobbade på nätet är bilden delvis annorlunda. De vanligaste orsakerna som anges är att de är för smala/tjocka enligt andra, att andra är starkare, att de har annan hudfärg och att andra "tycker att jag som kille är för 'tjejig'".
Pojkar är oftare utsatta på nätet av skäl som deras hudfärg eller att de uppfattas som för "tjejiga", vilket inte gäller generellt för pojkars utsatthet. Flickor är både på nätet och i skolan utsatta främst på grund av sin könstillhörighet (Skolverket 2013, s.140-141).
Diskrimineringsgrunder
- Diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet utgör totalt 19 procent av de samlade svaren. Svarsalternativen "kommer från ett annat land", "tillhör annat folkslag" och "annan hudfärg" utgör 6, respektive 6 och 7 procent vardera.
- Diskrimineringsgrunden funktionshinder ("har svårt för att läsa, skriva eller koncentrera mig" och "är synskadad, hörselskadad eller har ett rörelsehinder") utgör 12 procent.
- Diskrimineringsgrunden könstillhörighet ("att jag är kille" respektive "att jag är tjej") utgör 11 procent. Bland elever som är utsatta i skolan är siffran 10 procent.
- Diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och uttryck/sexuell läggning ("andra tycker att jag som kille är för 'tjejig '/som tjej är för 'pojkaktig'") utgör 11 procent.
- Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning ("för min religions skull") utgör 5 procent.
Källa: Skolverket. Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar 2013 s.142.
Mobbning på internet
I många studier anger en stor andel av de tillfrågade eleverna att den troliga orsaken till varför de blivit mobbade är att de är för tjocka eller smala. Eleverna upplever alltså att mobbningen beror på deras kropp (Skolverket 2013, s.53)
Kränkningar utifrån vikt och kroppsform kan alltså ses som ett uttryck för hur ungdomarna formade och markerade sin syn på ideal för kvinnor och män
Att vara "normal" innebär att uppfattas som godkänd i ett visst socialt sammanhang. Det betyder vidare att det etableras maktrelationer där vissa tar sig rätten att definiera vilka normer, i denna kontext könsnormer, som gäller i ett givet sammanhang.
Men för att det ska få någon mening måste också det som inte är "normalt" definieras. Normen är alltså beroende av avvikelser för att bli meningsfull (ibid, s.54).
Internets positiva sidor
Men vi får inte glömma internets fördelar
Internet är övervägande positivt
BRIS (2017) skriver att gemenskapen på internet är lika viktig för barn och ungdomar som att träffas i den fysiska världen. Alla är kompisar där. Det är ingen skillnad mot att ringa varandra och prata. Barn och ungdomar känner sig ofta inte ensamma när de är på sociala medier eller spelar spel eftersom de är i ständig kontakt med andra.
Bildkälla: https://www.svt.se/nyheter/lagom-mycket-datorspel-bra-for-barn
Att säga att internetanvändning bland barn och unga är en självklar och naturlig del av livet är ingen överdrift. I den årliga studien Svenskarna och internet (SOI) uppgav förra året 97 procent av alla 10-åringar att de använder internet någon gång ibland, 70 procent att de använder det dagligen. I 13-årsåldern har 70 procent förvandlats till 94 procent (Secher 2014, s.9).
Mycket av tiden går åt till att spela spel eller umgås med kompisar på olika sätt samtidigt har internet också blivit ett alternativ för unga att få svar på frågor som de kanske inte vågar ställa till någon i den fysiska världen och ett lättare sätt att hitta likasinnade (Secher 2014, s.10).
Nedan har vi i punktform sammanfattat internetstiftelsens guide och information angående internets fördelar
- Skapar nya relationer med andra barn via spel och appar
- Allt fler unga använder nätet i datorn, mobilen och läsplattan till att få tillgång till nyheter. Internet är det i särklass enklaste och snabbaste sättet att hålla sig uppdaterad med vad som händer i Sverige och världen.
- Pedagogiska appar som utvecklar ex språket
- Lär sig olika språk genom spel och appar, främst engelska
- Hitta fakta på internet snabbt och enkelt, det mesta går att ta reda på med hjälp av nätet.
- Lära sig att programmera
Tiktok
En snabb titt på Tiktok avslöjar varierat innehåll, allt från barn som visar upp koreografi till väldigt sminkade flickor som putar med läpparna.
Makeup removal challenge
